Datorn bredvid spökar...

Jo, så är det. Sitter på skolan och väntar på att klockan ska bli nio så vi kan börja, alltså en hel timme kvar. Och när jag nu sitter här i godan ro och ska skriva om absolut ingeting alls så startar datorn bredvid. Scary... Eller igentligen inte kanske. Ingen av datorerna här stängs någonsin av så den hoppade kanske igång av att jag rör vid bordet. Fast det är ju mer spännande med en hemsökt dator eller hur?
Igår vad det bowling på tapeten, resultat kommer så småningom men eftersom jag inte vann hela klabbet så har jag ingen brådis. =P Trevligt va det i alla fall, kul och se arbetskamraterna igen, det är ju nästan en hel månad sen. Jag hoppas att det inte behöver dröja lika länge till nästa gång vi ses.  Tack Pamira för uppstyrningen.

Idag träffade jag en sur dam på tåget. Där satt jag i godan ro och försökte sova lite och så ska hon till att luta sin stol bakåt (hon satt alltså i sätet framför mig), men brickan som sitter på ryggstödet va trasig så den damp rätt ner i knät på mig. Jag frågade henne lite vänligt om hon kanske skulle kunna sätta sig i sätet bredvid eftersom hennes stol va trasig. Då säger hon åt mig att jag ska flytta på mig i stället. "Icke", sa jag. "Jag ligger och sover åt det här hållet." Då fnös hon åt mig och makade på sig. Va jag fel ute? Om det hade varit min stol som va trasig och någon påpekat att det störde dom så hade jag naturligtvis inte flyttat bak sätet. Vanligt folkvett i mina ögon, om jag gör något som stör andra så slutar jag ju upp med det. Jaja, hon går på i Kristinehamn precis som jag så jag kan säkert vänta mig det onda ögat imorgon. Det får jag unna henne.

På onsdag natt åker min kusin tillbaka till Grekland. Det känns verkligen inte som vi har haft tid att prata ikapp sex månader, men men. Jag får väl va lite bättre på att ringa emellanåt. Synd att det ska kosta så mycket att ringa utomlands. Jag får väl ta mig en närmare titt på det där Skype som folk pratar lite om. Det är ju till och med i var och vartannat Oprah-avsnitt. Gratis är gott eller hur är det man säger?

Jag känner mig förresten snuvad på konfekten. Eller på vädret rättare sagt. I slutet på april va det helt underbart väder och nu i mitten på maj så är det knappt tio grader mitt på dagen. Imorse när jag gick hemifrån så va det bara två grader!!! Va?! Va är det för sätt?? Jag vill lägga bort jackor och tjocka tröjor och ta fram kjolar och shorts. Dessutom så har jag köpt ett par nya sommarskor i nån sandal/ballerina-sko typ. 149:- på Coop, som hittat. men jag vill ju förståss använda detta!!! Livet är orättvist... eller kanske inte. Det finns trots allt de som har det värre..

Nej, nu ska jag va lite social med resten av mina klasskompisar som jag hör börjar trilla in..


(Nu fräser datorn bredvid litegrann.)

Kommentarer
Postat av: mjo

Du får väl försöka vara ännu lite vänligare mot den stackars sura damen nästa gång. Kanske baka en god kaka och bjuda henne på (förgiftad naturligtvis). Det var nog därför datorn fräste åt dig...Hälsa den andre lokförar'n.

2009-05-14 @ 19:30:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0